jag älskar att leta upp spöken o sånt där. men ja vågar inte se dom.
har försökt att få fram dom på nätterna och försöka få dom till mejjj,haha konstigt men det är sant, idag när ja kom hem från skolan, så var ja ensam, mamma o pappa var på möte i stan, lova david va i skolan, dom hade inte slutat en. då skulle jag stänga dörrtoan, för den såg lortig ut, då när ja stängde så lev det en kraft så den åkte igen  själlllv. asso ja menar det!, man kanske tycker att det inte spökar på elisabeth, men det gör det:((
 jag känner hela tiden att det är fullt när ja kommer in, men då är det bara ja hemma, men ja känner hur kke jag blir små knuffad av nån, o sånt dära,   men det måste vara en fantasi,   mamma undrade förut när ja var mindre att hon trodde ja hade en låtsas kompis, ja pratade med henne o lekte med henne, men då kom ja till mamma en dago sa: mamma jag kommer kke in i en egen värld ibland) så då förstog mamma..
jag ritade en tekning av forsacka, jag ritade förr i tiden på forsbacka, jag hade alldrig sett forsbacka hur den såg ut förut, men då såg mamma att jag hade ritat forsbacka exat som den var förr, det tycker ja e lite obehavligt.
men ja älskar naturen. så ja brukar gå omkring o titta överallt, men då så brukar jag höra någon gå bakom mej. men när jag vänder mig om så ser jag att det inte är någon bakom meh..
lite skrämande.jag har även idag min gamla låtsas fantasi kompis, hon är med mej hela tiden, ibland hör ja henne prata med mej. men ja kan inte prata tbx, för då kan nån höra mej......